Search results

Gunnel Holm, chef för Kansliet för humaniora och teologi, tycker till om ”den orimliga lönesättningen vid Lunds universitet”. Gunnel Holm,  kanslichef vid HT.  Foto: Maria Lindh Arbetaren är värd sin lön, säger Skriften. Frågan är hur stor lön, och för vad. Lunds universitet har ett så ambitiöst lönepolitiskt program att det i praktiken är oanvändbart. De ”övergripande lönepåverkande” faktorerna ä

https://www.lu.se/artikel/gasttyckaren-lus-lonepolitiska-program-ar-i-praktiken-oanvandbart - 2025-09-29

Iratxe Fresneda är filmforskare från Baskien, i Lund på ett månadslångt besök. Hon har redan ställt in sig på att komma tillbaka, eftersom hon blivit förtjust i miljön på universitetet i allmänhet och SOL-centrum i synnerhet. – Jag tycker det akademiska samtalet verkar vara så livaktigt här, säger hon. Iratxe Fresneda från Baskien trivs i Lund. Foto: Gunnar Menander Iratxe Fresneda (vars förnamn u

https://www.lu.se/artikel/morka-nordiska-filmer-och-tv-serier-lockade-baskisk-filmvetare-till-lund - 2025-09-29

Idag är förmåga att skriva datakod nästan lika grundläggande som att skriva och räkna. Björn Regnell brinner för att få ämnet programmering in i grundskolans läroplaner, helst redan från början. Björn Regnell arbetar både praktiskt för detta mål med barn i Vattenhallen och genom att försöka påverka opinion och skolmyndigheter. Björn Regnell är professor i programvaruteknik på LTH, men hävdar att p

https://www.lu.se/artikel/aldrig-tidigt-att-lara-sig-programmera - 2025-09-29

Populärvetenskaplig kommunikation är jätteviktig. Det tycker tre LU-forskare som vunnit pris för sin förmåga att berätta begripligt om sin forskning: Christina Isaxon, Nellie Linander och Marie Dacke. – Om man inte kan förklara för andra vad man gör, då är det en viktig pusselbit i ens arbete som saknas, tycker Christina Isaxon. Christina Isaxon är forskare i aerosolteknologi. Christina Isaxon är

https://www.lu.se/artikel/prisade-popularvetare-om-konsten-att-presentera-forskning - 2025-09-29

Framgång med anslagsansökningar leder till problem av ett oväntat om än angenämt slag. Om ens forskargrupp blir nästan fördubblad, var ska alla medarbetarna sitta? Och hur ska de få plats vid laboratorieapparaterna, som redan är fullbokade? Johan Jakobsson - framtida forskningsledare i medicin. Foto: Gunnar Menander Det är sådant som Johan Jakobsson just nu funderar på. Han har haft dubbla framgån

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare-medicinaren-johan-jakobsson - 2025-09-29

Mikael Lund är kemisten som inte använder någon vit laboratorierock. Istället handlar hans forskning om datormodeller på atom- och molekylnivå. Att nu bli utsedd till Framtidens forskningsledare innebär både frihet och nya utmaningar Mikael Lund visar ett alternativt sätt att beskriva en ko. Foto: Gunnar Menaner Hur känns det att ha få utmärkelsen "Framtida forskningsledare" av Stiftelsen för stra

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare-kemisten-mikael-lund - 2025-09-29

Stiftelsen för Strategisk Forskning delar ut bidragen inom programmet ”Framtidens forskningsledare”. De ges till framgångsrika, unga forskare med goda förutsättningar att bygga upp en självständig forskarverksamhet. Av totalt 186 ansökningar valdes 20 ut. Från Lunds universitet valdes förutom Johan Jacobsson och Mikael Lund även medicinaren Anders Rosengren och atomfysikern Per Johnsson. Per Johns

https://www.lu.se/artikel/framtidens-forskningsledare-anders-rosengren-och-johnsson - 2025-09-29

Allt från praktiska problem som var en plötsligt mycket större forskargrupp ska sitta, till hur anställningsvillkoren ska bli så bra att ens duktiga medarbetare inte förloras till industrin – är frågor som snurrar runt i en nyutsedd framtida forskningsledares huvud. LUM har träffat två av de fyra unga forskare vid LU, som av Stiftelsen för Strategisk Forskning har fått tio miljoner kronor vardera

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare - 2025-09-29

Magnus Andersson, expert på ekonomisk utveckling i Sydostasien, var frustrerad över bristen på tillförlitlig data över regionen. Ola Hall hade tillgång till ett enormt satellitsbildmaterial och var frustrerad över att inte kunna använda det konkret. Av en slump stötte de på varandra i fikarummet. Idag har de utvecklat en ny metod som ligger till grund för FNs utvecklingsanalyser. Den går ut på att

https://www.lu.se/artikel/fn-anvander-ny-lundametod-att-visa-ekonomisk-tillvaxt - 2025-09-29

I slutet av november hölls ett nätverksmöte i Lund för forskare inom arbetsrätt. Bakgrunden till nätverket är att det är få forskare som sysslar med arbetsrätt i Sverige. Professor Birgitta Nyström är den drivande personen bakom nätverket som hon fått forskningsrådet Forte att stödja. – Under många år har jag lett ett nätverk av arbetsrättsforskare och så småningom fick vi möjlighet att utveckla g

https://www.lu.se/artikel/brist-pa-forskare-inom-arbetsratt - 2025-09-29

Anna-Karin Bergman vid LUCSUS listar fem goda grunder till att som forskare delta i U21 Summer School. Själv var hon med i somras på University of Connecticut i USA. Anna-Karin Bergman. Foto: Gunnar Menander 1. INSPIRERANDE MÖTEN. U21 Summer School är ett stort arrangemang med deltagare – studenter och forskare – från hela världen. Man får ansöka om en plats i arrangemanget vilket gör att de flest

https://www.lu.se/artikel/listan-fem-anledningar-att-delta-i-u21-summer-school - 2025-09-29

I takt med att den svenska befolkningen blir allt äldre är det många praktiska frågor som får större betydelse. Det handlar till exempel om den bästa miljön på äldreboenden, den bästa designen av produkter för äldre, och om speciella äldrefrågor inom juridiken. I detta nummer av LUM fortsätter vi äldretemat från förra numret, och möter några forskare som studerat områdena ovan. Vi berättar också o

https://www.lu.se/artikel/basta-aldrandet-hur-far-man-till-det - 2025-09-29

Ända sedan 1700-talet har det funnits handböcker i konsten att leva länge. De råd böckerna för fram har vi också alla hört: att vara måttlig i sitt leverne, sova regelbundet, leva ett aktivt liv och vara mycket ute i friska luften. Men hur välgrundade är dessa råd? Inte så värst, visar det sig. Janicke Andersson. Foto: Gunnar Menander – Det finns en hel del forskning idag om ”superhundraåringarna”

https://www.lu.se/artikel/inget-enkelt-recept-att-bli-superhundraaring - 2025-09-29

Kärt barn har många namn – Jätteproppen Orvar, Köttberget, Rekordgenerationen. Det handlar så klart om 40-talisterna. För några år sedan skrevs det mycket i tidningarna om deras förestående pension. Nu när de flesta är pensionärer har det blivit tystare, enligt Håkan Jönson, äldreforskare och professor i socialt arbete. Håkan Jönson. Foto: Gunnar Menander. Ändå sedan 80-talet har man spekulerat i

https://www.lu.se/artikel/tystare-om-40-talisterna-sedan-de-blivit-pensionarer - 2025-09-29

– Många kommuner anger att personer på äldreboenden ska kunna leva ”så normalt som möjligt”, men vad menas med det? På äldreboendet lever man i sin egen lägenhet, men delar ofta vardagen med andra och får hjälp av personal. Hur lever man normalt i en sådan miljö? Det frågar sig Tove Harnett, forskare i socialt arbete som studerar makt och begreppet ”normalt liv” på äldreboenden. Tove Harnett. Foto

https://www.lu.se/artikel/hur-lever-man-normalt-pa-aldreboende - 2025-09-29

– Varför är produkter tänkta för äldre ofta så trista? Visst är funktionen viktig, men sakerna kan ju gärna få vara snygga också! Det menar docent Britt Östlund, som forskar och undervisar om äldre och design. Britt Östlund visar hur ett trygghetslarm skulle kunna se ut. Foto: Gunnar Menander Som exempel tar hon trygghetslarmet, en grå gummiblaffa som ska bäras på armen. – Den har sett likadan ut

https://www.lu.se/artikel/varfor-sa-trista-prylar-aldre - 2025-09-29

I USA finns särskilda äldrerättsadvokater som hjälper seniorer att strida för sina rättigheter. I Sverige litar vi än så länge på det allmänna välfärdssystemet – men hur väl passar dess lagstiftning ett samhälle med allt fler äldre i befolkningen? Ann Nümhauser Henning. Foto: Gunnar Menander Det studeras nu av en forskargrupp i äldrerätt vid Juridiska fakulteten. Med stöd av stiftelseanslag arbeta

https://www.lu.se/artikel/rattigheter-pa-aldre-dar - 2025-09-29

Bengt Lidforss, Herman Nilsson-Ehle och Fredrik Böök var alla framstående lundaforskare under förra seklet. Alla hade också djupt problematiska drag. Hur minns vi idag sådana personligheter – och finns det utrymme i dagens akademi för avvikande profiler? Birgit Rausing och Bengt Olle Bengtsson tittar i Universitetshistoriska sällskapets nya årsbok om Bengt Lidforss. Foto: Gunnar Menander   Bengt L

https://www.lu.se/artikel/briljanta-och-besvarliga-hur-hade-vi-handskats-med-dem-idag - 2025-09-29

Första gången i Lund stannade hon bara ett par månader. Det var 2011, hon var Erasmus Mundus-stipendiat och undervisade i arabiska. Hon återvände hem till Syrien, men kriget förde henne snart tillbaka. Nu är Rafah Brhoum i Lund för att stanna. Rafah Brhoum trivs bra i Lund där hon undervisar i arabiska, men saknar och oroar sig för sin familj hemma i det krigsdrabbade Syrien. Foto: Gunnar Menander

https://www.lu.se/artikel/jag-bar-syrien-i-mitt-hjarta - 2025-09-29

Effekterna av den förödande tyfonen Haiyan som på kort tid ödelade stora delar av Filippinerna i början av november skulle blivit mildare om landet arbetat mer med systematisk riskreducering. Det menar Per Becker som är riskforskare vid LTH och mellan varven själv aktiv biståndsarbetare. – Då hade man kanske återställt de förstörda mangrove-skogarna vilka fungerar som en buffert mot stormar, vågor

https://www.lu.se/artikel/filippinska-tyfonskador-kunde-ha-blivit-mildare - 2025-09-29